Berättelsen om att vibratorer uppstod som behandling mot hysteri är inte fastslagen historia. Den ifrågasattes av Lieberman och Schatzberg 2018. Museiföremål dokumenterar vilka apparater som marknadsfördes.
Varifrån kommer berättelsen om hysteri?
I The Technology of Orgasmhävdar Rachel Maines att mekaniska apparater ersatte läkarnas manuella arbete vid behandling av hysteri. Beskrivningen från Johns Hopkins University Press presenterar detta argument. Påståendet gäller en förmodat rutinmässig behandlingsmetod. Att hitta ett gammalt föremål som kallas ”vibrator” räcker inte för att fastställa den.
Berättelsen kopplar samman två olika påståenden. Det ena är att en teknik erbjöds läkare och patienter. Det andra är att den användes systematiskt för ett visst ändamål. En annons kan bidra till att dokumentera det första. Det andra kräver källor som beskriver själva praktiken. Att hålla påståendena isär gör oenigheten lättare att förstå.
Vad fann Lieberman och Schatzberg?
Historikerna granskade på nytt de källor som använts för Maines huvudargument. Där fann de inga belägg för att läkare använde elektromekaniska vibratorer för att framkalla orgasmer hos kvinnliga patienter som behandling. Resultatet gäller just den dokumentationen; det bevisar inte att ingen liknande händelse någonsin inträffat. Läs artikeln från 2018.
Vilka medicinska vibratorer finns faktiskt på museer?
WAS Science Museum Group har en apparat daterad till 1906–1917, identifierad som ”Outfit No. 7” i en läkarkatalog från 1917. Det är en elektrisk apparat med tolv tillbehör i en bärväska. Posten dokumenterar föremålet och dess förekomst i katalogen; detaljerna fastställer inte terapeutiska orgasmer.
En en mekanisk massageapparat från 1900–1915i samma museisamling såldes med påståenden som även gällde förkylningar och matsmältningsbesvär. Det visar hur apparaten marknadsfördes. Påståenden på förpackningar är inte bevis på effekt eller hälsoråd att följa i dag.
Varför betyder ”medicinsk apparat” inte ”bevisad behandling”?
En museikatalog låter oss granska material och datering. En försäljningskatalog kan visa den avsedda kunden. Forskning om effekt skulle fråga om en behandling ger det utlovade resultatet. Det är olika frågor, även när de gäller samma föremål. Etiketten på ett historiskt föremål kan inte besvara dem alla samtidigt.
Skillnaden är användbar när en historisk kuriositet dyker upp i sociala medier. Innan vi upprepar ”det uppfanns för” kan vi fråga om källan visar tillverkarens avsikt, en dokumenterad praktik eller en senare tolkning. Njutningens historia förblir intressant när dokumentationen avgör hur långt berättelsen kan gå.
Källor
Kunskapsinnehåll: det ger inga individuella diagnoser eller kliniska råd.
← Tillbaka till bloggen
